1819 : Skändning

"Du är så fin att jag får lust att skända dig."

...var kanske inte en fras som passar i min cheezy-bok men ändå något som jag ville ha sagt.

1818 : Guld

"Du är inte värd din vikt i guld,
det är guld som är värd sin vikt i du."

Ibland kan jag mina saker, höhö. Jag borde på allvar släppa en bok med cheezy lines.

1818 : Tisdag

Jag och Elin gick och la oss tidigt igår kväll, strax efter att Liv nattats. Idag vaknade jag inte bara med känslan av att vara utvilad, jag vaknade dessutom feberfri. Bra saker.

Jag är sugen på att hitta på fuffens. Blä.

På tal om fuffens: På lördag blir det en tur till Ullared och jäklar i helvete vad jag ska IRL-trolla där. Enda sättet att vistas på GeKås torde vara i självironins heliga namn och sådant är jag ganska bra på. ... Och på söndag blir det, som jag förstått det, paintball. Läskigt.

1817 : Måndag

Jag och Liv började dagen med att försova oss en smula, men det löste sig ganska okej - jag blev lite senare in på jobbet efter att ha lämnat henne direkt i skolan istället för på fritids. Väl färdigstressad började jag notera att jag inte mår helt hundra. Ömmande leder och det där karaktäristiska trycket bakom ögonen målar min dag i blaskiga färger. En lunch med min gode vän Kleff lättade upp stämningen något och jag känner mig nu bemedlad med kraft att ta mig genom återstoden av arbetsdagen utan att riskera tårar. Härtill har Elin kissat på en sticka och vi ska inte ha barn. Det skulle vi nog inte ha annars heller men på denna vägen slipper man lyckligtvis anstränga sig för att slippa. Råger, över och ut.

Ah. On another note: Efter att ha inkorporerat Phis Paradox gick saker fort. Allt är sannolikhetslära. Beträder man mer yta, ser man mer. Givet att man har syn att se med.

UPPDATERAT:
Hemkommen. Termometern visar nån grad feber och Liv ska få mat. Lite senare kommer elin. myspys. Hoppas jag blir riktigt rackarns varm i natt ^^

Ah. BTW - idag har elin stått ut med mig i två månader. Det är faktiskt fasligt starkt jobbat. Applåder!

1816 : Jag saknar narrativ

Jag fann mig söka narrativ i ludologins träsk, men immersionströskeln min har blivit en brant vägg och upplevelsen tedde sig plötsligt omständig, långtråkig och en smula fadd. Titeln som avhandlades var förresten Sims3.

För några dagar sedan talade jag, för att vara jag, lyriskt om Lemmings - originalet. Efter att i fem sekunder på allvar lekt med tanken på att installera och köra skiten lades alla idéer därom på hyllan. Orka.

Jag vill ha en spel att fastna i en smula. Gärna ett för mig nytt och ospelat. Förra veckan var jag nära, nära att återigen kasta in DWI på burken, men det rann ut i sanden. Det var lite tråkigt att det gjorde så, jag älskade DWI en rätt rejäl skvätt när det begav sig.

Nåja. Jag laddar väl bara batterierna i min PSP och bosätter mig ännu en gång i Lumines - ett av världens bästa spel någonsin.

1815 : Att vara jag

Jag gillar att vara jag. Jag kan göra en del saker som inte alla kan.

• Jag kan på på bara några månader göra mig av med 10% av min kroppsmassa.
  
• Jag kan se stigar i helt övervuxna och aldrig utforskade marker - se samband och upprepande system i vad kaotiskt mönster som helst.
  
• Jag kan se bortom och bakom bedragandets alla kulisser.

Vore jag en superhjälte, skulle jag ha en limegrön trikå. Tight skulle den vara också.

1815 : Fragrant blood

She'd sworn Me vows in fragrant blood:

Never to part,
lest jealous Heaven stole our hearts.

Then this I screamed:

Come back to Me!
I was born in love with thee
so why should fate stand inbetween?

1815 : Phis Paradox

Om man för var tillryggalagt varv gör en allt vidare cirkel, kommer man i teorin att med tiden ha beträtt all yta.

Det är dock inte sant. För var varv blir det bara mer och mer yta som man helt missar.

Jag väljer att kalla detta Phis Paradox och kommer att implementera det perspektivet i min emendoism, för att i kommande tider alltjämt ha insikten närvarande; insikten om att idogt behålla balans mellan perifert och fokuserat; för att aldrig ha vandrat en väg och ha missat tingen längs vägen vandrad.

Ave Emendo.

1815 : R:V

Från annat håll:

jag drömde om R:V i natt. det var länge sedan nu. trots dessa drömmars bitterhet och vemod har jag saknat dem.

i nattens dröm vann jag. för första gången. det var en märklig känsla.

men samtidigt inte. jag förlorar alltid en smula mot R:V

1814 : Dubbelsystem

Kan ett ringa himlavalv uppbära två solar?

Ja. Ett himlavalv kan uppbära två eller fler solar.

Det anstår dock solarna att regera över fysik högre än himlavalvets. Det anstår dessutom solarna att brinna ut, kollapsa och blåsa hela solsystem kliniskt fria från liv.

1813 : Onsdagstorsdag

Bishops har renoverat en smula och öppnar ikväll igen, kl 17:30. Då kommer jag och Kleff att hänga på låset för att ta en afterworköljävel och, tror jag, efter bästa förmåga kompensera lite för en ganska kass @onsdag igår.

1812 : Konsekvens

HZAE!

Orsak.
Verkan.
Konsekvens.

Vad du kan, kan jag.

HZAE!

1812 : Godtycklighet

Tyvärr saknas konsekvens i godtycklighet, varför den är dum att planera efter

Indianby. Natthimmel. Mörkt. Plötsligt, en galande tupp.

Tid passerar. Ingen händer. Mörkt. Tuppen gal igen. Någon indian vaknar. Kommer ut ur sitt tält. Kliar sig förbryllat i huvudet och tittar upp mot himlens valv. Mörkt. En blick på tuppen. Jodå, den hade galt. Varför? Mitt i natten?

Tid passerar. Tuppen gal inte fler gånger, men indian efter indian vaknar till, utsövda, och kikar ut ur sina tält. Blickar klentroget mot himlens valv. Mörkt. Vad fan?

Nu är hela byn vaken. Ingen har känslan av att ha sovit mindre än som minst en hel natt. Himlen är mörk. Tuppen är bortglömd.

Hunger hinner sätta in och indianer hinner äta. Såsom det mått på tid som matlagning, måltid och såklart disk är, hinner en förmiddag passera. Himlen är fortfarande mörk. Mörk som om natt.

Så. En schaman byter batterier i sin bästa trolltrumma och efter en slagkombo värdig en spastiker får han kontakt med självaste Solen.

"Sol!" ropar han. "Vart är du? Varför går du inte upp idag? Vad fan?"
Svaret kommer omedelbart och utan vare sig tvivel eller tvekan.
"Gå upp? Det har jag aldrig någonsin påstått att jag överhuvudtaget ska göra."

-

Capture it, de-humanize it
You nurture it, you devour it
Promise it, you lie to it
And you doubt in it, see yourself in it
Twist the knife, watch as it dies

Tyvärr saknas konsekvens i godtycklighet, varför den är dum att planera efter - annat föder enkom besvikelse. Jag hatar att springa på [dessa] mänskliga drag i mig själv. Mitt svar brukar vara att ovillkorligen strypa dem till döds med mina bara händer. Något jag inte bara gör bra utan därtill lite för bra.

1810 : Livet gör dig cynisk #2

Psst! Läsa sig inlägg 1810 först!

Ängen.

Han stod vid dess rand och i sin hand höll han ett inbjudningskort. "Välkommen tillbaka, MVH Ängen" stod det på det. Vackra bokstäver, säkert. Snirkliga och troligtvis skrivna med ängens bästa försök till känsla. Likväl bara bläck på papper. Dussinvara. Det hade säkert tryckts upp hundratals sådana kort under årens lopp. Kortet var ingalunda unikt. Tanken bakom var ingalunda unik.

Tanken bakom var ingalunda unik

År hade gått sedan han senast stod här och livet bortom horisonten hade visat honom syner målade i betong och i stål. Foten var läkt men bar ett ärr. Vid vissa steg kunde den smärta, så han dansade ogärna.
Långsamt skridande såg man mer av världen, hade han lärt sig. Att se mer gjorde det enklare att tidigare se glas i tuvor, hot bak hörn, felplacerade glimtar i mötande ögon, sneda leenden i folks mest subtila mungipor.

Ängen.

Han stod vid dess rand och lät blicken svepa över markerna. "Beträd mig" darrade ängen och han klev ut på det gråblå gräset. Stegen gick rakt och resolut ut mot ängens mitt. På sina fötter hade han höga stövlar med tjocka sulor. Under hans vikt krossades djurliv och blommor.

1810 : Livet gör dig cynisk #1

Grön bredde den ut sig, ängen framför hans fötter. Gräs och grönska var obekant, aldrig tidigare sett, så med eoner av försiktighet tog han sitt första steg.

De vagt kyliga och något daggfuktiga stråna som först nådde hans nakna fotsula kittlades och kändes inte som någonting han någonsin tidigare känt. Dofterna av gräs och grönska fick hans luktsinne att leva fan och yrseln kom som ett brev på posten.
Detta var stort. Detta var nytt. Detta var livet.

Ängen bredde ut sig stor framför honom och hans färd saknade mål. Den kunde får vara målet. "Här tänker jag nog bo ett tag" tänkte han och stegade nervöst ut. Nästa steg var lika spännande och omdanande som det första. Nästa likaså.

Markvegetationen kittlade och smekte fötter och ben. Blommor skrek sina färger i hans ögon och syrsor, fåglar, trädkronors brus skapade toner som dränkte hans öron och hjärna i en kakafoni av vad som måste vara hörbar lycka.

"Kom dansa
med mig"

"Kom dansa med mig?" Frågan kom från en liten pälsklädd sak som med svarta ögon tittade upp från sidan av vad han gjort till sin planlösa stig. Oskuldsfulla ögon, blanka av tillit och vemodet över att inte dansa alla redan sålde det lilla pyrets uppsyn rakt in i hans hjärta. Ett steg åt sidan och vild dans genom blomblad och lena buskage. Fan vet hur länge.

Skyarna målades rödlätta. Sen lila. Skymning. Den första dagen var till ände och han sov under bar himmel sin första natt på en äng, vaggad till sömns av nattbris och morgonen därpå väckt utav dagg och morgonpigga fjäderfän med grannlåt från all ängens hörn.

Dagar blev veckor. Veckor blev månader. Månader blev år. Gräset kittlade fortfarande skönt under nakna fötter. Trugande ögon bad fortfarande om en dans. Solen värmde, brisen tröstade, nyutsprungna blommor målade världen vacker. En evighet började ta sin form och aldrig hade han varit så nöjd över vetskapen över att förlora sig själv för alltid, som här.

Ängen var världen. Det levande hans allierade. Ja, självaste livet var hans bästa vän. Huden var friskt brun av tider i sol men nakna fötter behöll sin eviga känslighet. Vilket troligtvis var varför det gjorde så satans ont när han en dag trampade på en trasig glasflaska som låg gömd under en grästuva.

Blödande och stympad haltade han bort. Han visste inte vart - bara bort. Ängen låg snart bakom honom och blev mindre och mindre för att till slut slukas bak en horisont.

1808 : Lördag

Idag är det lördag. Ikväll ska jag dricka en öl med Kevin. På Bishops. Nam nam.

1805 : Höjdskräck

Jag lider av en halvsund nivå av höjdskräck, vilken är rolig att då och då konfrontera. I filmen ovan konfronteras den, lustigt nog. Kittlar dödsskönt i kistan.

"Free-climbing - which means that no safety-lines are used." Brrrr.

1803 : Pimpsten II

Det går fort när Rexen är i farten. 5 » 1 » 5 avklarad. Låter dock pimpstenen flyta vidare för att analysera vad slags vågor denna genväg som jag tog orsakar, samt hur lång tid det tar för cirkeln att, förhoppningsvis, slutas.

Uppdaterat: Djungeltrummorna gick varma och en vända i karusellen tog inte lång tid. HAHAHA. En halvtimme, totalt. Bra jobbat, alla inblandade. Ni dansar fint efter pipa. Speciellt du, nummer två. Hahaha, fick du dina fiskar varma? Tackars liten.

Jag älskar människor. Underbara små knippen simpla reaktiva beteenden.

Vad jag pratar om? Se:

• 1803 : Pimpsten
• 1803 : På omvägar

1803 : Snabbkommenterat

Jag har återupptagit det lika sporadiska som metodiska bloggandet i bloggen Snabbkommenterat där jag skriver av mig små snabba kommentarer på nyheter och tokigheter som jag har ovanan att inte bara stöta på utan dessutom vilja skriva av mig små snabba kommentarer om.

1803 : Pimpsten

Ofta är det roligt att kasta en sten i vatten för att se hur ringarna sprids. Först från nedslagets mitt ut i allt vidare cirklar och därefter i form av små ekon efter att de stött på saker som de studsat på Stenar. Strandlinjer. I ytornas slutliga krusning kan man utläsa mycket och vattnets topografi.

Ibland är det dock roligare att kasta i pimpsten än vanlig sten. Pimpstenen orsakar också lite ringar på vattnet men det verkligt intressanta består i att hela stenen flyter och därmed dessutom låter en studera hur strömmarna rör sig under ytan. Eller djurlivet, i de fall de hugger efter pimpstenen i tron om att det är en skatt eller en bit godis.

Nu vet jag visserligen på förhand att detta är en virvel. Som går runt, runt. Det intressanta kommer ligga i att se hur snabbt ett varv tillryggaläggs för den.

1 » 2 » 3 » 4 » 5
» = ?
5 » 1 » 2 » 3 » 4 » 5 eller 5 » 1 » 5

1803 : På omvägar

Fördel i att veva en stor fana är att på långt håll bli sedd och igenkänd. Igenkänd blir man omtalad. Fördel i att känna skogars djur är att exempelvis fågelöron finnas där egna inte finnas. Fördelar i att klä sin värld i skugga är att vägar till en från jordars alla hörn existera utan att vara uppenbara eller ens synliga.

På omvägar enligt ovan nåddes jag av en nyhet som kan vara en sak av tre:

1. Sann
2. Falsk
3. Förvanskad

Spontant svarar jag alternativ 2 men hoppas på alternativ 1. Mest sannolikt är dock alternativ 3. Mänskliga öron höra sällan ord korrekt och mänskliga munnar fyller gärna i de ord som öronen inte förstod eller inte hörde. Allt rent vatten som körs genom människans filter blir smutsbrunt.

Men hörrö I, vet detta: Om det stämmer så gör det ingenting. Snarare tvärtom. Jag skulle gilla en världsbild där jag inte var skurken och du faktiskt bara fick vad du i så fall förtjänade.
...som om det voro sanning, haha.

1801 : Nybörjarlänkar

För dig som är helt grön på det där med Facebook kommer här länkar till åtta sidor tips i PC För Allas nätupplaga. För dig som inte är född denna sidan 16:00 idag är det absolut ingenting du behöver klicka på. Inte annars heller, för den delen. Haha.

Tipssida 1 - 2 - 3 - 4 - 5 - 6 - 7 - 8

1801 : Operation PR

Operation PR börjar nu.

Detta inlägget skrivs idag, 11 september 2010, dag nummer 11 801. Det kommer under en tid att uppdateras med nya siffror nedan. Tror jag. Saker blir sällan som jag tänkt ändå. Haha.

DATE / PR / YL

• 2010-09-11 / 0 / 0
• 2010-09-14 / 0 / 4
• 2010-09-15 / 0 / 82
• 2010-09-15 / 0 / 334
  

11 800 : Matt 5:38

Oculum pro oculo, dentem pro dente

You´ve got to force yourself to believe in it
You´ve got to force yourself to become one

1798 : Rita en banan

Det spelar ingen roll hur många gånger du ritar en banan.
Det blir aldrig en banan.

Texten kommer från en skämtteckning av Bernard Kliban och på teckningen såg man en konstnär vid ritbord i ett rum fullt av teckningar av bananer.

Och visst är det så. Det spelar ingen roll hur många gånger man skapar avbilder av något. Det BLIR inte för det. Ord skapar inte handling. Form skapar inte innehåll.

Omvänt: Vad kan man tänka om en person som sitter i ett rum fullt med teckningar av bananer? Om denne frågar "Vill du ha en banan?", vad svarar man då? Och kommer den där bananen verkligen vara värd något, eller ens gå att äta?

• PROTIP: Lite smakprover på Klibans humor

1798 : Does not compute

Bussen till jobbet nu på morgonen. Vid en hållplats ska en farbror kliva / rulla på med sin rullator men åker i backen. Smällen därav får mig att titta upp eftersom den hörs över musiken i mina lurar.

En dam och en kille flyger upp och hjälper gubben. Och rullatorn. Lyfter upp honom. Parkerar rullatorn. Jag studerar lite men tröttnar. Hinner se att de visuella på gubben mest skvallrar om en farbror som under ganska lång tid förstört sitt centrala nervsystem genom att dricka lösningsmedel. Inget speciellt där.

Bussen stannar vid sjukhuset och gubben ska gå av. Genast flyger killen från innan och nu en tjej upp och hjälper gubben. Killen tar rullatorn och tjejen tar gubben under armen och kliver av med honom.

Utanför bussen går alla tre åt varsitt håll. Ingen väntar på vare sig tack eller pengar.

Detta är sådan där medmänsklighet som folk talat så mycket om? Mitt intellekt blir inte klokt på situationen och jag slås mest av hur jag inte för en sekund kan relatera till vad jag nyss sett. Människor som hjälper andra människor utan att få ut något av det (annat än egoboosten i att kunna berätta för andra om hur duktig man varit, det upplevda självrättfärdigandet av att "ha varit bättre / snällare / mer sympatisk / mer altruistisk än andra", som därmed blirsämre än en själv). Trams. Rakt genom trams.

"Does not compute" säger min hjärna och jag går tillbaka in i musiken.

1796 : Dödar det dig?

Does it bother you - did it not obey you? Does it anger you - did it not please you?
Does it bother you - did it not consider you? Is it killing you - did it not care for you?

1796 : Armar

"Bakom varje vacker kvinna ligger det ett långhårigt drägg"
- Gammalt djungelordspråk

1795 : Storleksrelaterat

Mediterat. Du har min kärlek. Tack och förlåt. Vandra i frid. Finn lycka. Liksom jag kan välja bort dig kan du välja bort mig. Nedanstående är enbart ett uttryck av sårad stolthet och jag står inte för det längre. För protokollet får det stå kvar, för att dels illustrera för andra att jag ibland också beter mig irrationellt och dels - och mest - för att påminna mig själv om det så att det inte upprepas. Consummatum est.

För små människor är inte vänskap något värd. Oförmågan att agera dynamiskt är bland annat vad som gör dem små. Förmågan att anpassa sig efter förändrade situationer är vad som skiljer utdöda arter från de fortfarande levande. Att sakna den dynamiken är att redan vara död.

Istället för att, som jag ville, se på dig som en nära vän med vilken jag delat mycket kommer jag nu på sin höjd se på dig som någon jag har mött. Och liksom andra som gjort samma val som du kommer du nu troligtvis jäsa upp till en fet blobb. Farväl.

1794 : Demoner

Demoner från forndom, något omstöpta, dyker upp - igen och igen. För var vända ges man en ny chans att nedlägga dem, rakryggad och med heder i behåll.

What was once
is nevermore

Vad en gång var, är alltid igen. Minst en gång. Det finns metod i all galenskap.

1794 : Lördag = Onsdag

Idag är det lördag. Då är det Onsdag.

1792 : Pre Hår- och Svärdsbild

Som ni som känner mig vet utsätter jag mig en gång om året för förödmjukelsen i att leka überpretto på bild. Under parollen Hår- och svärdsbild förevigar jag kalufsen tillsammans med stål i en bild eller mindre serie bilder tagna i självdistansens tecken. Jag bjuder en smula på mig själv; kastar en och en annan fördom i mitt eget ansikte. Mörk, svår och mystisk samt en gnutta farlig. Grrrr.

Traditionen började en gång för fasligt många år sedan och var från början självterapeutisk - genom tagandet av dito bilder och publicerandet därav tvingade jag mig själv att förlika mig med mitt bleka och taniga kött. Självförakt vändes till självironi och pannkaksjärnet fick gå varmt.

Sedan dess har mycket vatten runnit under många broar. Traditionen lever kvar. Det börjar VERKLIGEN bli dags för 2010-bilderna och liksom bara för att värma upp tankegångarna trollade jag ikväll ihop följande alster, här till höger.
Pre Hår- och Svärdsbild 2010.

Jag sätter min femma på att de bilder som Elin sagt sig vara villig att assistera vid tagandet av kommer vara en rejäl smula bättre. Den som väntar på något gott... Eh...

SEO REX

There can be
only one!

Hej, jag heter Rex och jag jobbar med SEO, såndärninga sökmotoroptimering hos Getupdated, ni vet.

Sökmotoroptimering handlar, kort beskrivet, om att höja kvaliteten på webben på ett vis som går hand i hand med sökmotorernas tankar om vad som är hög kvalitet och i mitt dagliga arbete hjälper jag folk med just detta.

Att uppnå goda resultat i de olika sökmotorerna och placera sig högt på sökord och -fraser kräver inte bara tålamod och långsiktighet, det kräver också en tydlig strategi samt en medgörlighet och dynamik.

Men bara bra placeringar betyder ingenting. Man måste ha de bra placeringarna med sökord och -fraser som drar trafik. Relevant trafik. Själv mäter jag helst mitt arbete genom att se hur andelen organisk trafik ökar.
Tillsammans med exempelvis Webbanalys ökar man dessutom enkelt mängden konverteringar på sajten genom att förenkla det för den relevanta besökaren att agera.

Det är inom sökmotoroptimering och SEO dessutom viktigt att man inte lägger alla ägg i en korg, för spelreglerna ändras ganska ofta och ibland ganska mycket. Bara Google genomför enligt egen utsago upp till 400 algoritmförändringar per år, till exempel.

Läs gärna mer jobbrelaterat från mig: SEO Rex bloggar ju här också.

Dementi: Det finns företag som erbjuder tjänster som kan förväxlas med mina/våra och jag vill därför påpeka att jag på intet vis är sammanhörig med dessa, exempelvis www.seorex.se som inte har det minsta med mig, Rex Regeborg och den RIKTIGA SEO-Rex, att göra. ;)

1791 : Google

Google är din vän. Bra loggar är rätt fina vänner också.