2008-11-17

1138 : Spegel spegel på väggen där...

I forndom, i tider innan saker vare sig vandrade eller flög, fanns bara Ekot av Sanning. Detta levde sitt liv som en andedräkts imma på en speglande yta och granskad i dess söm, suddades det ut. Spegelns blanka kropp blev skrovlig sten och drömmen soom varit häftad dess förra skepnad släpptes fri, flög och försvann.

...och på mitt håll har dörren öppnats mot Utopia
Så trodde vi att det var. Så var det inte. Ty även med ryggarna mot varandras, men utsikt över varandra helt olika länder, kan man stå så galet nära varandra att man i princip äro samma.

Vad är sten var aldrig annat än spegel och vad är dröm är aldrig annat än att bli. Bortom vad som är Tid och vad som känns som Rum finns redan en borg byggd, och levd hellre än beskriven dryper dess väggar av sötmans segerdoft (i kontrast till den av nypåmålad färg).

Min väg leder dit, och jag skall den gå. Med rak rygg, om så min färd tar mig hundra timmar, hundra dagar eller hundra år. Ty det finns ting, som kastar skuggor och studsar ekon som är större än allting annat. Och i blott ett eko av ett sådant, kan man bo, omhuldad, intill tiders ände.

"Själens obotliga ensamhet" har på ett håll potentiellt serverats antibiotikum och på mitt håll har dörren öppnats mot Utopia.



TRE kommentarer
.: Zxyxz :. sa...

Grattis!

Rex Regeborg sa...

Z: tack tack. vi får se hur det ytterst är att manifestera sig... vi får se, vi får se... och så får vi se vilka reaktioner som väcks när detaljerna blir kända : )

.: Zxyxz :. sa...

Få gånger under ens köttsliga existens, tror jag, har man den lycka du nu har. Hoppas bara inte det är ett eko.

Kommentera detta inlägg?

Skriv en rad vetja! Det vore ju trevligt värre! =)           [!]

mest läst senaste 30 dagarna