1112 : Ärvda beteenden
Jag tycker om att vara medveten om det mesta jag företar mig. Vad, varifrån och varför. Sådana saker kan jag roa mig åtskilligt med att tänka på, tex när jag sitter på dass. Det är dock ganska sällan jag dryftar något av det men ikväll tänkte jag skriva några få rader om en form av ärvda beteenden.
Jag tycker om att "stjäla själar". I Ghost in the Shell används termen "ghost-hacking" och det är i dess hypotetiska analoga motsvarig man troligtvis finner någonting som faller i närheten av vad jag menar. Men likväl inte.
I arbetet med att stjäla en själ / äga en själ finns det diverse olika steg, under vilka överföring kan ske. Och sker. Man färgar varandra.
Den jag "hackar" brukar uppleva det som ljus, ökad kunskap eller vidgade perspektiv. Det jag brukar få visar sig först efteråt, när relationen är terminerad. Då dyker resterna upp. Resterna, färgningen, som är ett kvitto på att själen jag rotat i blivit ägd.
Kassa termer, men so sue me.
I regel speglar jag i efterhand beteenden som jag när det begav sig störde mig på eller rent utav avskydde hos den jag fick dem av. Jag ska ta tre exempel:
Emelie:
Emelie hade som dålig vana att, när man berättade något för henne, enbart svara med ett kort frågande "Okej?" istället för att formulera en intelligent motfråga eller ett svar. Jag småhatade det.
Ni som känner mig idag vet nog hur jag ofta svarar när ni pratar med mig. Just det. "Okej?"
Mari:
Mari hade den där och då dåligt omtyckta egenheten att svara på tilltal med eko. Om jag exempelvis sa "Mari?" så svarade hon med "Henrik?" istället för att, som normalt är, svara med exempelvis "Vad är det?"
Jag tror att det är en rad människor som känner igen den typ av motreplik som min nu. Illa.
Mirva:
Mirva hade en slags kommunikationsstörning som jag störde mig fantastiskt mycket på. Lite precis när som helst kunde hon plötsligt göra en slags joddlande ljud a la dagisnivå. I regel använde hon det på ställen där något kanske borde sägas men hon inte för sitt liv kunde komma på vad det borde vara. Ibland kunde det gå en hel dag då det ljudet var det vettigaste hon lyckades få ur sig.
Och vad har jag nu börjat med för ljud tror ni, kära/e läsare? Jo. Just det. Illa.
Det var allt. Leverpastej.
Jag tycker om att "stjäla själar". I Ghost in the Shell används termen "ghost-hacking" och det är i dess hypotetiska analoga motsvarig man troligtvis finner någonting som faller i närheten av vad jag menar. Men likväl inte.
I arbetet med att stjäla en själ / äga en själ finns det diverse olika steg, under vilka överföring kan ske. Och sker. Man färgar varandra.
Den jag "hackar" brukar uppleva det som ljus, ökad kunskap eller vidgade perspektiv. Det jag brukar få visar sig först efteråt, när relationen är terminerad. Då dyker resterna upp. Resterna, färgningen, som är ett kvitto på att själen jag rotat i blivit ägd.
Kassa termer, men so sue me.
I regel speglar jag i efterhand beteenden som jag när det begav sig störde mig på eller rent utav avskydde hos den jag fick dem av. Jag ska ta tre exempel:
Emelie:
Emelie hade som dålig vana att, när man berättade något för henne, enbart svara med ett kort frågande "Okej?" istället för att formulera en intelligent motfråga eller ett svar. Jag småhatade det.
Ni som känner mig idag vet nog hur jag ofta svarar när ni pratar med mig. Just det. "Okej?"
Mari:
Mari hade den där och då dåligt omtyckta egenheten att svara på tilltal med eko. Om jag exempelvis sa "Mari?" så svarade hon med "Henrik?" istället för att, som normalt är, svara med exempelvis "Vad är det?"
Jag tror att det är en rad människor som känner igen den typ av motreplik som min nu. Illa.
Mirva:
Mirva hade en slags kommunikationsstörning som jag störde mig fantastiskt mycket på. Lite precis när som helst kunde hon plötsligt göra en slags joddlande ljud a la dagisnivå. I regel använde hon det på ställen där något kanske borde sägas men hon inte för sitt liv kunde komma på vad det borde vara. Ibland kunde det gå en hel dag då det ljudet var det vettigaste hon lyckades få ur sig.
Och vad har jag nu börjat med för ljud tror ni, kära/e läsare? Jo. Just det. Illa.
Det var allt. Leverpastej.
Så går de när man rotar på med andras själar ;P sry men humor likväl ;)
Linda: Det är i regel värt det. Jag fick saker från dig också ; ) Dock inga sådana där jobbiga saker :P
Linda: Jag fick delar av dina ögon. :O
nää klart du inte fick det, men jag är ju ett unikum kan ju bero på de ;P
Tro på vilket sätt du fick mina ögon? :)
Du nämner skriver om tre, men det finns så många fler. Trots svartfärgat hår så är den ariska klarsyntheten icket annorstädes utan belyser allting med sin sälla förekomst.
Skriv en rad vetja! Det vore ju trevligt värre! =) [!]