1043 : Faller
Sakta men säkert. Sakta iallfall. Vi kastar ut falsk stolthet genom fönstret och letar upp ett kors att krypa till. Sannolikt fixar det sig. På bekostnad av några delar mig. Troligtvis delar som jag likväl är att klara mig bättre utan. Seperationsångest ändå.
Önska mig lycka till, ty nu faller jag. För första gången på _riktigt_ .
Önska mig lycka till, ty nu faller jag. För första gången på _riktigt_ .
*ger ett par fina vingar till och hoppas herrn slutar att fall*
I
A
A A A
Det är okej att falla. Bara man ser till att lyckas ta sig upp igen på ett eller annat sätt.
Magnus: Ja jistanes.
Skriv en rad vetja! Det vore ju trevligt värre! =) [!]