1027 : De och Dem
Det finns otroligt många saker jag ogillar av varierande grad och på olika djup och en sak jag stör mig extra mycket på är allt för uppenbart misshandlande av svenska språket. Jag är av åsikten att om man inte har giltiga skäl till att blanda ihop lite, tex dyslexi, så finns där ingen ursäkt att missa några av de enklaste ting.
Det är CANCER och AIDS och hela faderullan
Idag stör jag mig mer än vanligt på folks absoluta oförmåga att kunna hantera artiklar och pronomen - och deras förmåga att blanda ihop dem!"De" är ett personligt pronomen som syftar på de omtalade i subjektsform, det vill säga ett personligt pronomen i tredje person plural nominativ. Exempel: "De är röda".
"De" kan också vara en bestämd artikel i plural. Exempel: "De röda bollarna".
"Dem" är ett personligt pronomen som syftar på de omtalade i objektsform, det vill säga ett personligt pronomen i tredje person plural ackusativ och dativ. Exempel: "Bollarna var röda när jag såg dem".
I talspråk - och BARA i talspråk - kan "de" och "dem" bytas ut mot "dom". Ordet "dom" FINNS INTE I SKRIFTSPRÅK. Och aldrig, aldrig, aldrig kan man försöka verka duktig genom att i skriftspråk kompensera en talspråkad "dom-artikel" genom att förvandla den till till ett "dem" (ex: "Dem var röda"). Det SKÄR i mina ögon och öron. Det dödar språket. Det är CANCER och AIDS och hela faderullan i allt som är vackert och språkligt korrekt och skäl nog för mig att skriva hatiska små inlägg i min blogg.
Om jag voro diktator, skulle man bara få hantera pronomen och artiklar efter att ha erlagt ett godkänt test och felaktigt användande skulle bestraffas hårt såvida man inte kan uppvisa legitima skäl, exempelvis sjukintyg eller ett djävligt välformulerat brev från en förälder.
"De" kan också vara en bestämd artikel i plural. Exempel: "De röda bollarna".
"Dem" är ett personligt pronomen som syftar på de omtalade i objektsform, det vill säga ett personligt pronomen i tredje person plural ackusativ och dativ. Exempel: "Bollarna var röda när jag såg dem".
I talspråk - och BARA i talspråk - kan "de" och "dem" bytas ut mot "dom". Ordet "dom" FINNS INTE I SKRIFTSPRÅK. Och aldrig, aldrig, aldrig kan man försöka verka duktig genom att i skriftspråk kompensera en talspråkad "dom-artikel" genom att förvandla den till till ett "dem" (ex: "Dem var röda"). Det SKÄR i mina ögon och öron. Det dödar språket. Det är CANCER och AIDS och hela faderullan i allt som är vackert och språkligt korrekt och skäl nog för mig att skriva hatiska små inlägg i min blogg.
Om jag voro diktator, skulle man bara få hantera pronomen och artiklar efter att ha erlagt ett godkänt test och felaktigt användande skulle bestraffas hårt såvida man inte kan uppvisa legitima skäl, exempelvis sjukintyg eller ett djävligt välformulerat brev från en förälder.
Även om man har dyslexi, som jag, kan man träna och öva bort den. Från nu när jag verkligen gått in, under snart 6 mån på att träna bort mycket av min dyslexi. Så kan man fundera på de som INTE har något att skylla på..
Trots mitt medvetande om hur det SKA se ut så har jag helt tappat kontrollen på mitt vardagsspråk. Varje gång man skriver "dom" så piper det i huvudet och jag VET att det heter "dem" och "de". Orkar helt enkelt inte bry mig när det inte handlar om vetenskapliga texter och annat viktigt. Så, alla språkpoliser är hjärtligt välkomna till min väldigt ointelligenta blogg :-P
Nu ska det läsas som tallibaner, trevlig syssla om kvällen. Förresten får vi ta den där statytrippen vid min hemkomst, förhoppningsvis (?!) befinner jag mig i stördBorås för att skriva uppsats.
Josefin: Haha, ja, vi kan ju försöka iallafall. Empiriskt har vi bevisat oss vara ganska dåliga på statyjagandet, dock.
Skriv en rad vetja! Det vore ju trevligt värre! =) [!]