0880 : Jobb och svaghetsprojektion
Jag och Liv är hemkomna. Kaffe och blogg verkar gå och bli en hemkomstrutin, iaf under dagveckorna. Liv spelar Shrek 3 (Ps2), vilket hon sedan en tid är överförtjust i, vid sidan av dator- och webspelsfavoriterna.
Dagens arbete har gått okej. Jag tror jag har hittat en behaglig nivå att ligga på - som inte innebär stress eller jäkt utan helt enkelt bara är "min takt". Jag kan ligga på den ansträngningslöst och utan att på något vis må dåligt. Då dagens prestationssiffror var 117%, 135%, 137% och 138% kan alltså sluta sig till insikten om att jag ligger strax under 140% med en insats jämförbar med en vanlig människas 80%. Humor.
Två frågor börjar gå mig iallafall lite på nerverna:
Nej. Jag har inte ont i fötterna. Den människa som känner massa smärta i fötterna enbart för att de använts till vad de utvecklats till att göra förtjänar dock smärtan. Vidare är inte min allmänna kroppsuppfattning riktigt som andra människors. En annan människas psyke i min kropp skulle kanske känna smärta, vad vet jag. Irrelevant.
Hur som helst. Ovanstående frågor är exempel på uttryck av hur andra människor projicerar sina svagheter på andra. Iställt för att erkänna att de har dem och därefter göra någonting åt dem, vill de lirka ur andra att de delas. Nästan påtvinga andra.
Dagens arbete har gått okej. Jag tror jag har hittat en behaglig nivå att ligga på - som inte innebär stress eller jäkt utan helt enkelt bara är "min takt". Jag kan ligga på den ansträngningslöst och utan att på något vis må dåligt. Då dagens prestationssiffror var 117%, 135%, 137% och 138% kan alltså sluta sig till insikten om att jag ligger strax under 140% med en insats jämförbar med en vanlig människas 80%. Humor.
Två frågor börjar gå mig iallafall lite på nerverna:
1: Äter du inget?Nej. Jag äter inget. På jobbet iallafall. Jag svarar med att jag laborerat i över tio år med mitt näringsintag och sedan ungefär lika länge funnit ett system som passar mig och min metabolism bäst.
2: Har du ont i fötterna?
Nej. Jag har inte ont i fötterna. Den människa som känner massa smärta i fötterna enbart för att de använts till vad de utvecklats till att göra förtjänar dock smärtan. Vidare är inte min allmänna kroppsuppfattning riktigt som andra människors. En annan människas psyke i min kropp skulle kanske känna smärta, vad vet jag. Irrelevant.
Hur som helst. Ovanstående frågor är exempel på uttryck av hur andra människor projicerar sina svagheter på andra. Iställt för att erkänna att de har dem och därefter göra någonting åt dem, vill de lirka ur andra att de delas. Nästan påtvinga andra.
"Du ska äta, du också. Det skulle få mig att må bättre med min egen bristande kroppskontroll."Herregud, människor. Ni är roliga. Lyckligtvis behöver jag inte stanna kvar och lyssna på er. Jag har jobb att göra. I 140%-igt tempo, efter blott 4 dagars arbete. Och det, mina vänner, är för att jag inte delar era relationer till saker som exempelvis hunger, stress och smärta.
"Du ska ha ont i fötterna. Det skulle underlätta det för mig att leva vidare med min svaga kropp som inte klarar av att göra vad den egentligen utvecklats till att göra."
Trots att man stod rakt upp o ner i 13 timmar på en arbetsplats så fick jag aldrig ont i mina fötter. Fick jag mot all förmodan ont någonstans var det nog i halsen och huvudet efter att ha varit tvungen att prata med alla förbaskade kunder (vart kommer jordgubbarna ifrån? vilken skillnad är det på belgiska o svenska? hur fraktas de hit?).
Förresten hade jag en trevlig dröm inatt. Jag vandrade omkring i lägenheten och tittade på alla flyttlådor, ja i sömnen/drömmen. Det var nästan intressant att vakna och veta att jag borde flytta på en låda för den står fel. Ngt man kommit fram till om natten.
Skriv en rad vetja! Det vore ju trevligt värre! =) [!]