0879 : Kort om jobbet

Aah. Klockan är 15:29 och jag är hemkommen från arbete och fritidshämtning. Fötterna och benen är en gnutta trötta och jag är att belöna mina system med kaffe. Kaffe. Kaffe i stora lass. Under tiden denna dekokt bryggs och sedermera dricks ska jag dessutom skriva lite. Lite om detta mitt jobb som låter mig vara hemma innan vintersolen går ner och som påfrestar mina stackars lemmar.

*brygga kaffe*

Sådär. Så. Varför bytte Rex jobb från att jobba som mediasäljare på Din Del, med SIFs telekomavtal och klädkoden leisure mot att sju och en halvt timme om dagen springa omkring på HMs centrallager iförd arbetskläder? Vid finns det egentligen för förbaskad njutning i att gå från ett glassjobb och bli fysiskt hårt arbetande knegare?

1: Motion och rörelse
Jag mådde inte bra av mediasäljandets stillasittande. Samma eller snarlika sittställningar i kontorsstol var inte hurra för ryggen. Att sju timmar och dagen stirra in i en TFT-monitor kände jag inte var bra för ögonen. Där och då kände jag mig dessutom duktig för att jag en dag i veckan promenerade hem från stan. En promenad på knappt trettio minuter.
När man känner sig duktig för något så litet är det dags att dra i bromsen.
Idag får jag ett fullgott allround-motionspass dagligen och jag somnar riktigt gott om kvällarna.

2: Socialt umgänge / ensamhet
Jag är inte överdirvet social. Det har olika orsaker. Den främsta är att jag uppfattar de flesta andra människor som idioter och oftast blir urless på dem om de finns i min närhet för mycket. På Din Del var det samma tiotal människor, dag efter dag. Jag blev less, speciellt som en av dem faktiskt tangerar äran att vara den dummaste människor jag stött på i mitt liv. Och hans prat var man tvungen att höra. Dag efter dag. Och inte lite av det heller.
Idag umgås jag inte på jobbet. Jag har mina uppgifter. Jag gör dem. Jag har hörlurar om jag vill och kör min musik som jag vill. Jag kan bo i min lilla vackra värld så länge det inte påverkar arbetsresultatet negativt. Det gör det inte. Tvärtom.

3. Pengar
Pengar har i och för sig aldrig varit vad som drivit mig i mina val, men ändå: Din Del bjöd på hög anställningstrygghet (den uttalade personalpolicyn var nollomsättning) men kontrade med lägre lön. Efter provanställningens utgång, under vilken garantiprovision utbetalades, låg garantilönen på ynka femton tusen. För att få provision utbetalad överhuvudtaget måste man nå sin budget. Budgetsystemet var lite sjukt och jag spådde att jag kanske inte skulle kunna komma att uppfylla de märkliga villkoren varje månad efter provanställning. Vilket isåfall hade gett mig blott garantilön. En riktigt kass lön. McDonalds-lön.
På HM får jag, när jag efter min inkörning får vara med i ackordet, nästan tiotusen mer. Och det utan märkliga budget- och provisionsystem. Bättre betalt, helt utan konstigheter.

4: Psyke
Som mediasäljare pratar man med folk. Man har som uppgift att påverka dem via tal. Innan jag tog mitt första sådana jobb (på YREG) trodde jag att det skulle vara enkelt att medelst pråk påverka svenssons där ute i landet. Men det är det faktiskt inte. Man får faktiskt slita hund och till viss del vara riktigt psykiskt alert för att snappa upp köpsignaler, forma öppna frågor, skapa behovsanalyser och slänga sig med alla de jättebra verktyg vi fick lära oss under den två veckor långa säljutbildningen i Malmö.
Resultatet är att man blir trött i huvudet av orsaker som inte är acceptabla.
Mina tankar är mina tankar. De ska inte primärt cirkulera runt en kund. De ska cirkulera runt mig. På HM kan de göra det. När väl nu min kropp programmets att göra allting rätt kan psyket gradvis kopplas bort från den köttsliga uppgiften. Strax inträder ett dagslångt meditativt tillstånd vilket kommer frigöra enorma psykesresurser. Jag längtar efter de dagslånga tankar jag är att ha, när kroppen är upptagen med sitt slit.

5. Tider
På Din Del hade vi trettiofemtimmarsvecka. Började åtta och jobbade till sexton. Varenda dag likadan. Och när man gick hem vid sexton blängde chefen på en för det var underförstått att man nog borde stanna lite längre ändå.
Idag jobbar jag skift. Ena veckan från sex till fjorton och andra veckan från fjorton till tjugotvå. Kvällsveckan är även fredagen ledig, vilket ger långhelg. Dagveckan är trettiosju timmar lång och kvällsveckan är trettio timmar lång. Genomsnittsveckan landar på runt trettiotre timmar.
Jag tycker om skiftandet och variationen detta erbjuder. Och dörrarna det öppnar. Under kvällsveckan kan jag springa massa förmiddagsärenden och under dagveckan kan jag och Liv leka under eftermiddagssolen. Liv slipper ca tre fritidstimmar per dag, tack vare HM.
Vidare får jag inte tråkigt lika lätt när det varierar lite.

Så. För att sammanfatta. På mindre tid tjänar jag mer pengar, får så att säga betalt för att träna kroppen och leka med mitt psyke. Hemkommen har jag kvar suget efter att stirra in i TFT-monitorer och jag somnar gott på kvällen. Vidare stöter jag inte på idiotiska människor hela tiden och skulle jag göra det är det bara för mig att gå därifrån. Jag måste inte längre sitta still och verka snäll i kontorsstolen bredvid.
Den stora vinnaren är ändock Liv som slipper ca tre fritidstimmar per dag jämfört mot innan. Mer tid med mamma och pappa. Mycket mer tid.

Win. Idag, min tredje dag på egen hand, satte jag förresten 115%. Det finns hopp för mig. : )