0280 : Möte med Måne
Idag mötte jag efter nästan tio års Internetkontakt Tove uppe i Hälsingland. Vi har en till och från lite märklig historia och under årens lopp har hon kommit att bli en av de få som faktiskt rört mig. Exakt på vilket sätt detta skedde vet jag fortfarande inte men det spelar inte längre någon roll. Det skedde. Och det försvann.Men koms ihåg. Ett flyktigt minne av en dröm, ett eko av en värld annan. Som tyvärr (?) inte är för mig...
Drömmar är dock fina att ha. Men inte sällan skall drömmar som bäst blott förbli drömmar. Men, liksom alla andra gestalter förtjänar de att slutas, göras hela, målas kompletta. Det vad vad jag gjorde där, i ett prunkande Ursverige, sommaren 2006.
Tack för alla läxor lärda. Alltid, överallt, hela tiden. Fast med en ganska så rejäl modifikation...


